torsdag 28 april 2016
Ordinary Love ... Is It A Crime
https://www.youtube.com/watch?v=_WcWHZc8s2I Sade No Ordinary Love
Hej igen
Vanlig kväll, en stund till på jobbet. Härmed får Ni kvällens lektion. Ber om ursäkt för tjatandet, dock är enkäten viktig. Så igen, om det finns någon som inte gjort den ... PLEASE. DO IT.
Må väl ...
* Enkät - Här kommer länk till den senaste elevenkäten. Den är SUPER VIKTIG för Dig,
mig och Hermods. Låt oss utvecklas till det bättre. PLEASE. DO IT
http://actiondialog.se/scripts/slweb/slweb.dll?CMD_PARAM=300000383?start?&XQID=56682
Till dig som bor i Stockholms stad och läser SFI.
Nu får du chansen att säga vad du tycker om sfi. Vi i Stockholms stad gör tillsammans med de andra kommunerna i Stockholms län en enkät där vi ställer frågor till alla som läser sfi.
Genom dina svar får vi veta om det finns något som vi behöver göra för att sfi ska bli bättre. Ingen kan se vad du har svarat. Med andra ord, svaren är anonyma.
* ISP och utvecklings samtal
(Vad tycker Du ... om ... )
* Nyhets - sidan V. 17
* NOVO
* Tempussystemet - genomgång
* Adjektiv - repetition och frågor
* Uttal och stavning: (tj) -ljudet: kemi, kylskåp, köpa, kjol, tjugo
(j) -ljudet: jag, ger, gick, gymnastik, göra, djur, gjorde, hjul, ljus
(sj) -ljudet: sjal, sjuk, skidor, skynda, skära, skjorta, schema, champinjon
* Reduceringar
(a) Öppna länken nedan och se en kortare film om reduktioner i svenskan
http://pratar.weebly.com/reduktion.html
(b) Öppna en länk till och se en film till (reduktioner i svenskan)
http://pratar.weebly.com/reduktion-2.html
* Fritid förr och nu
Att ha något att göra på sin fritid är viktigt för många. Enligt en undersökning har nästan alla i
Sverige någon typ av intresse eller hobby som de sysslar med på fritiden, i genomsnitt 2,5 intressen
per person. Och 95 % av svenskarna säger att de blir lyckliga av sina fritidsintressen.
Ordet "fritid" är historiskt sett ganska nytt. På 1800-talet, före Sveriges industrialisering, var det
bara överklassen som hade ett fritidsliv då de kunde syssla med olika trevliga aktiviteter. De flesta
andra människor arbetade hårt i jordbruket från tidig morgon till sen kväll. Under den arbetsfria
tiden behövde de vila för att orka med nästa arbetsdag. I Slutet av 1800-talet och början av
1900-talet, när den industriella revolutionen började i Sverige, växte en ny samhällsklass fram,
arbetarklassen.
Många lämnade jordbruket och flyttade till städerna för att arbeta inom industrin. Arbetarna
jobbade en stor del av dygnet och hade inte många lediga dagar. I mitten av 1930-talet var
Sverige på väg att få en lag som gav alla rätt till något meningsfullt. Man var orolig att arbetarna
skulle få sämre moral om de inte använde fritiden på ett bra sätt. Därför ordnade man år 1936
en stor nationell fritidsutställning, Fritiden, i Ystad.
Utställningen skulle hjälpa människor att hitta passande fritidsaktiviteter. I utställningskatalogen
kunde man bl.a. läsa "fritiden skall skapa lyckliga, harmoniska människor". 250 000 personer
besökte utställningen och i samband med den blev begreppet fritid känd bland de flesta.
... ... ...
... på återseende
https://www.youtube.com/watch?v=NYz8xs163YU Sade Is It A Crime
Med aldrig sinande vänlighet
Ðeno
onsdag 27 april 2016
Temptation ... Cry Me a River
https://www.youtube.com/watch?v=pbej3bEnPfk Diana Krall Temptation
Hej igen
Vi fortsätter ... tack för Era frågor. Den här gången handlar det om tempus. Tempussystemet kan ta lite tid, det vet vi alla nu. Dock med rätt attityd och lite tålamod är allt möjligt.
... Champions never complain, they are too busy getting better.
Må väl. Må glädjen lysa Er
* Tempussystemet:
Infinitiv: Används efter "att" och bl. a. efter hjälpverb och några speciella verb.
T.ex. skall, kan, måste, vill, bör, behöver, få, lär, brukar
orkar, börjar, slutar, hinner, försöker, slipper...
Anses vara verbens grundform
Imperativ: Används för att uppmana eller be någon göra en aktivitet.
T.ex. Ring mig imorgon! Stäng fönstret.
Presens: Används för att utrycka tid.
a) -Nutid, pågående aktivitet (T.ex. Jag sitter i skolan.) NU (T.ex. Jag studerar svenska på Hermods.)
b) -Vana/Tradition (T.ex. Jag tittar på TV varje söndag.) ( Det regnar i Spanien på hösten)
c) Generellt (T. ex. Sarajevo ligger i Bosnien) (Stockholm ligger i Sverige)
* OBS! Spec. *kan användas för att uttrycka futurum
Preteritum: Används för att uttrycka avslutad aktivitet och bestämd avslutad tidpunkt före NU.
T.ex. Jag bodde i Italien 2001. (Jag bor inte i Italien nu.)Aktiviteten är slut.
När? igår, 1978, när jag var liten ...
Jag köpte en cykel förra veckan.
Eller ett annat ex.
Det som slutade före NU vid en avslutad, bestämd tidpunkt står i PRETERITUM:
T. ex. Jag träffade Olle igår. - aktiviteten är slut
- tidpunkten är slut
Några övningar relaterade till preteritum. PLEASE. DO IT.
(a) Preteritum:
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=riva06verb01&name=Verb%201:%20preteritum&chapter=Kapitel%206&bookimg=rivstartA1
(b) Spec. verb i preteritum:
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=riva06verb02&name=Specialverb%201:%20preteritum&chapter=Kapitel%206&bookimg=rivstartA1
(c) Spec. verb i preteritum II:
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=riva06verb03&name=Specialverb%202:%20preteritum&chapter=Kapitel%206&bookimg=rivstartA1
(d) Verbgrupperna I-IV: Preteritum
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=riva08verb02&name=Verbgrupperna%201%E2%80%934:%20preteritum&chapter=Kapitel%208&bookimg=rivstartA1
Perfekt: a) Används för avslutad aktivitet men okänd eller pågående tidpunkt.
T.ex. Jag har bott i Tyskland i två år. Nu bor jag i Sverige.
b) Påbörjad men inte avslutad aktivitet eller aktivitet som är fortfarande aktuell.
T.ex. Jag har bott i Sverige sedan 1990, och jag trivs bra här.)
När? Okänd tidpunkt eller t. ex. idag, den här veckan, i år ...
T. ex. Martin har jobbat i Wien i två år. Nu jobbar han i Paris.
* OBS! Spec. * Vi kan även använda perfektformen för att visa aktivitet i framtiden om det finns två eller flera aktiviteter efter varandra i framtiden.
T.ex. När jag har läst läxan skall jag hjälpa Dig. / Jag skall hjälpa Dig när jag har läst läxan.
Futurum: Används för att beskriva aktivitet efter NU.
a) skall + infinitiv (Jag skall äta lunch klockan 12.) någon/jag har bestämt, sagt eller lovat, intention
b) kommer att + infinitiv (Han kommer att bli en bra pappa.) objektiv tanke, prognos
c) * tänker + infinitiv (Jag tänker åka på semester i december.)
* OBS! Spec. * Presens + tidpunkt efter NU. (Jag åker till Turkiet nästa vecka.)
Verbet skrivs i presens men tempuset uttrycker futurum.
Pluskvamperfekt: Används för att uttrycka avslutad aktivitet före DÅ samt att separera två aktiviteter i DÅTID.
a) I måndags var jag trött, för att jag hade inte sovit mycket i helgen.
b) Eftersom jag inte hade sovit mycket i helgen, var jag trött i måndags.
Svenska: När jag kom hade han gått hem.
Engelska: When I came he had gone home.
Spanska: Cuando yo regresé a casa el se había ido.
Eller ett annat ex.
När man vill uttrycka något som ligger före PRETERITUM använder man PLUSKVAMPERFEKT.
T. ex. I morse var Eva pigg eftersom hon hade sovit gott hela natten.
I morse var Eva pigg. Hon hade nämligen sovit gott hela natten.
Futurum preteritum:När man vill uttrycka något som ligger efter preteritum använder man FUTURUM PRETERITUM
T. ex. Igår morse var Eva på dåligt humör eftersom hon skulle städa.
Igår morse var Eva på dåligt humör. Hon skulle nämligen städa.
T. ex. När vi hade tittat på filmen trodde jag att hon skulle gråta.
Anna hade lämnat innan filmen var slut.
Anna hade väntat ut tills filmen skulle sluta.
Hon sa att filmen var chockerande.
Eller ...
- en aktivitet efter DÅ (skulle + infinitiv)
I morse var Ulla nervös (1)
för hon skulle ha ett test klockan tolv. (2)
Två övningar: PLEASE. DO IT.
(a) Preteritum perfekt och preteritum futurum
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb08verb01&name=Verb:%20preteritum%20perfekt%20och%20preteritum%20futurum&chapter=Kapitel%208&bookimg=RivstartB1B2[1]
(b) Presens perfekt och futurum
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb12verb02&name=Verb:%20presens%20perfekt%20och%20preteritum&chapter=Kapitel%2012&bookimg=RivstartB1B2[1]
Konditionalis:
* Konditionalis betyder ursprungligen villkor. Med andra ord OM...
* Skulle + infinitiv av huvudverb.
(a) Om jag vann 100 000 kronor skulle jag resa jorden runt.
= Vann jag 100 000 kronor skulle jag resa jorden runt.
(b) Om jag hade gift mig med henne skulle jag flyttat till Spanien.
= Hade jag gift mig med henne skulle jag ha flyttat till Spanien
* Tempusharmoni: Före referenspunkt Referenspunkt Efter referenspunkt
→ NU-TEMPUS Presens perfekt → Presens → Presens futurum
har talat talar ska tala, kommer att tala
presens + tid t.ex. talar (imorgon)
→ DÅ-TEMPUS Preteritum perfekt→ Preteritum → Preteritum futurum
hade talat talade skulle tala
- Tempus beror på vilken referenspunkt man har: NU eller DÅ.
- I NU ör presens huvudtempus...
- I DÅ är preteritum huvudtempus...
- Normalt blandar vi inte NU-tempus och DÅ tempus i samma fras...
- Man kan/får inte säga:
Tidsadverb är ord som berättar något om tiden och svarar på frågorna: När? Hur ofta? Hur
länge?
Dåtid: igår, i förrgår, i morse, igår morse, förra veckan, förra året,
för tre år sedan, i söndags, i somras, i julas.
Nutid: Idag, nu, den här veckan, i år.
Framtid: I övermorgon, i morgon bitti, i kväll, i morgon bitti, nästa vecka,
nästa år, om tre år, på söndag, i sommar, i jul.
... på återseende
https://www.youtube.com/watch?v=prHWW4jDfJU Diana Krall Cry Me A River
Med aldrig sinande vänlighet
Ðeno
måndag 25 april 2016
Sunrise...Sinkin` Soon
https://www.youtube.com/watch?v=gYywXhixVW0 Norah Jones Sinkin`Soon
Hej på Er.
Vi fortsätter, jag försöker ge Er svar på Era frågor. För vissa är substantivets obestämda och bestämda form en SUPERSVÅR fråga och jag får många och olika frågor om substantiv. Dock kom ihåg - det finns inga genvägar, endast framåt och med glatt humör fixas det mesta i livet.
Må väl. Må glädjen lysa Er
OM ANVÄNDNINGEN AV OBESTÄMD OCH BESTÄMD FORM
Substantiv är ord som är namn på personer, grupper, platser, naturföreteelser, djur, växter, saker, ämnen, tillstånd, känslor och aktiviteter. Bestämd och obestämd form är former hos substantivet, där det beskriver om någon eller något är bestämt eller obestämt.
Om du använder bestämd form, så vill du beskriva en speciell sak:
Bilen på gatan vill jag ha.
Använder du obestämd form tänker du inte på någon speciell sak:
En bil hade varit bra att ha.
Den obestämda formen använder man:
- Om något som är nytt, något som man inte har talat om tidigare. Lyssnaren vet inte exakt vilken
person eller sak som avses.
Den obestämda formen använder man:
- Om något som är nytt, något som man inte har talat om tidigare. Lyssnaren vet inte exakt vilken
person eller sak som avses.
Lyssnaren tänker:
T. ex. Vad fick Du på födelsedagen?
- En bok. Vilken bok? (Lyssnaren vet inte det)
Var jobbar Karin?
- På ett sjukhus i London. Vilket sjukhus (Lyssnar vet inte
exakt vilket)
Efter bl.a. följande ord:
en ett många Åsa har en bok, ett block och många pennor.
Någon något några Har Du någon restaurang, något hotell eller
några kaféer att föreslå? undrade mina vänner.
Possessiva pronomen Min yrkesutbildning tog fyra år. Mitt arbete är
intressant och mina arbetskamrater är trevliga.
S - genitiv Vems bok är det här? - Antons.
Katarinas vikariat är slut i morgon.
... ...
Om Du öppnar länken nedan kan Du se en film som handlar om substantiv i bestämd och
obestämd form. Dock lite annorlunda film. PLEASE. DO IT.
http://urskola.se/Produkter/170824-Grammatikbolaget-Vad-ar-substantiv-i-bestamd-och-obestamd-form
* Substantiv bestämd form: plural och singular
Obestämd form plural Bestämd form plural
(1) - or (1) flickor flickorna
(2) - ar (2) bilar bilarna
tidningar tidningarna
pojkar pojkarna
(3) - er (3) saker sakerna
böcker böckerna
stationer stationerna
(4) - n (4) frimärken frimärkena
(5) - 0 (5) hus husen
lärare lärarna
* Substantiv - bestämd form. Den bestämda formen använder man...
(a) När lyssnaren vet vilken person eller sak talaren menar
Lyssnaren tänker:
... Ser Du båten på sjön? Vilken båt? Vilken sjö? Det finns bara en båt
och en sjö, och lyssnaren vet exakt vilken båt
och sjö talaren menar.
... Jag har en lägenhet. Vilken hyra? Hyran för lägenheten.
Hyran är 3000:- i månaden.
... Eva är och tankar bilen. Vilken bil? Evas bil.
Lena har ont i magen. Vilken mage? Lenas mage.
Olle är på jobbet. Vilket jobb? Olles jobb.
... Stäng dörren! Vilken dörr? Den som är öppen.
Hämta kaffet i köket! Vilket kaffe? Det som vi skall dricka.
(b) Efter följande ord: DEN (här, där); DET (här, där); DE (här, där)
Jag skulle vilja ha den här bilen. ( = den och ingen annan)
Vad kostar det brödet? ( = det och inget annat)
Hur mycket kostar de bullarna? ( = de och inga andra)
(c) i bl.a. följande uttryck:
Gå på/till posten, banken, apoteket, biblioteket.
Gå till tandläkeren, doktorn.
Gå till sjukhuset, vårdcentralen, socialen, skolan, kyrkan.
Gå på toaletten.
Några övningar relaterade till inläggets innehåll: SUBSTANTIV. PLEASE. DO IT.
(a) Substantiv: Formerhttp://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb01sub02&name=Substantiv:%20former&chapter=Kapitel%201&bookimg=RivstartB1B2[1]
(b) Substantiv: Regler för plural
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb01sub01&name=Substantiv:%20regler%20f%C3%B6r%20plural&chapter=Kapitel%201&bookimg=RivstartB1B2[1]
(c) Skriv substantivet i plural obestämd form
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb02sub01&name=Substantiv:%20plural&chapter=Kapitel%202&bookimg=RivstartB1B2[1]
(d) Bestämd och obestämd form I
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb03subs01&name=Substantiv:%20best%C3%A4md%20och%20obest%C3%A4md%20form&chapter=Kapitel%203&bookimg=RivstartB1B2[1]
(e) Bestämd och obestämd form II
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb05subst01&name=Substantiv:%20best%C3%A4md%20eller%20obest%C3%A4md%20form&chapter=Kapitel%205&bookimg=RivstartB1B2[1]
(f) Skriv orden i plural obestämd och bestämd form
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb06subst01&name=Substantiv:%20plural&chapter=Kapitel%206&bookimg=RivstartB1B2[1]
(g) Skriv substantivens fyra former I
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb07subs01&name=Substantiv:%20former&chapter=Kapitel%207&bookimg=RivstartB1B2[1]
(h) Skriv substantivens fyra former II
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb08subs01&name=Substantiv&chapter=Kapitel%208&bookimg=RivstartB1B2[1]
(i) Bestämd och obestämd form III
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb10subs01&name=Substantiv:%20best%C3%A4md%20och%20obest%C3%A4md%20form&chapter=Kapitel%2010&bookimg=RivstartB1B2[1]
(j) Skriv substantivets former
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb12subs01&name=Substantiv:%20former&chapter=Kapitel%2012&bookimg=RivstartB1B2[1]
(k) Välj bland substantiven och skriv dem i rätt form
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb13subs01&name=Substantiv:%20former&chapter=Kapitel%2013&bookimg=RivstartB1B2[1]
(l) Bestämt och obestämt form
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb14subst01&name=Substantiv:%20best%C3%A4md%20och%20obest%C3%A4md%20form&chapter=Kapitel%2014&bookimg=RivstartB1B2[1]
(m) Skriv substantivens fyra former III
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb16subs01&name=Substantiv&chapter=Kapitel%2016&bookimg=RivstartB1B2[1]
(n) Skriv substantivens fyra former IV
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb17subs01&name=Substantiv&chapter=Kapitel%2017&bookimg=RivstartB1B2[1]
(o) Skriv substantivens fyra former V
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb18subst01&name=Substantiv:%20former&chapter=Kapitel%2018&bookimg=RivstartB1B2[1]Adjektivet böjs efter det/de substantiv eller pronomen som det beskriver.
Lite om annat ... Adjektivet böjs efter det/de substantiv eller pronomen som det beskriver.
Obestämd form
en - ord ett - ord plural
en stor matta ett stort bord stora mattor
Mattan är stor. Bordet är stort. Mattorna är stora.
Bestämd form
den det de
min mitt mina = possessiva pronomen
Lenas Lenas Lenas = s - genitiv
en - ord ett - ord plural
den stora mattan det stora bordet de stora mattorna
min stora matta mitt stora bord mina stora bord
Lenas stora matta Evas stora bord Pers stora mattor
Ibland vill man inte upprepa ett substantiv. Då står adjektivet ensamt.
- Kalle har en gul cykel, och hans bror har en blå.
- Du kan ta den röda pennan, så tar jag den svarta.
... på återseende ...Because i'm just a soul whose intentions are good
https://www.youtube.com/watch?v=fd02pGJx0s0 Norah Jones Sunrise
Med aldrig sinande vänlighet
Ðeno
torsdag 21 april 2016
Lulu ... Just A Friend Of Mine
... Från Djurholm till Danvikstull
via broarna i Gamla Stan
har jag irrat full
vid min Gud.
... Jag har letat kring,
letat efter nån som kan visa
vägen
HEM.
... Åh, ta mig hem.
Ta mig dit jag kan få sova mig hel igen.
https://www.youtube.com/watch?v=5M8BNFB031Q&nohtml5=False Vaya Con Dios Lulu`s Song
* Nyhets - sidan Vecka 16
* Enkät - Här kommer länk till den senaste elevenkäten. Den är SUPER VIKTIG för Dig, mig
och Hermods. Låt oss utvecklas till det bättre. PLEASE. DO IT.
http://actiondialog.se/scripts/slweb/slweb.dll?CMD_PARAM=300000383?start?&XQID=74237
* Stockholm: Gamla Stan, Sergels torg, Skansen, Stockholms slott, Kungsträdgården,
Kulturhuset, Globen, Djurgården, Skeppet Vasa, Globen, Stockholms OS stadion
Djursholm, Danvikstull ...
* ... Våren hade kommit till Stockholm. Högt uppe på Södermalm
låg Mosebacke, med restaurang och teater. Där fanns en liten trädgård ...
... Utsikten från Mosebacke var fantastisk. Det gick att se hela Stockholm. I väster lyste solen
röd över Liljeholmen. Långt österut låg havet och därifrån kom vinden. Den blåste över
Vaxholm, förbi fästningen och Sjötullen, gick in bakom Hästholmen och ut igen. Vinden
fortsatte och kom in i Danviken, gick emot Stadsgårdens kaj, for uppför Mosebacke, in i
trädgården ...
* Kvällens SOUND: Orup Från Djursholm till Danvikstull
https://www.youtube.com/watch?v=ti2esa_ZCM4&nohtml5=False
* Tempussystemet - genomgång
* Adjektiv - genomgång
* Adjektiv med speciella former
en ord ett ord plural motsatser
ny nytt nya gammal
vit vitt vita svart
trött trött trötta pigg
hård hårt hårda mjuk
mogen moget mogna omogen
liten litet små stor
god gott goda dålig
ledsen ledset ledsna glad
... ... ... ...
* Intervju - Förstår Ni orden?
Arbeta i grupp. Vet Ni vad de här orden betyder? Hjälp varandra
att förstå dem: Hälsokost, Att passa på, Att ångra sig, Fullärd,
Att svära, En bransch ...
* En text: Affärsbiträde - textläsning och genomgång
* Vad är subjekt? Ett verb berättar vad någon gör, eller vad som händer i en mening.
Ett subjekt berättar vem som gör det.
T. ex. Igår var Petra på stan.
Då köpte hon en jacka till Håkan.
Han gillar den mycket.
Den nya jackan är snygg, varm och skön.
Han har den på sig varje dag nu.
OBS! Subjekt och substantiv är inte samma sak.
* Fundament: Som Ni redan vet kan subjektet stå på första platsen i en huvudsats. Oftast står
subjektet i fundamentet.
T. ex. Mina föräldrar köpte huset 1979.
Det är kallt ute.
Andra exempel på dialekter är gotländska och östgötska.
Det är också vanligt att tidsorden står i fundament, om de är viktiga:
T. ex. I förra veckan arbetade jag inte, för jag var sjuk.
Då blev jag arg!
Kom ihåg att det går att börja huvudsatser med objektet och platsen också,
men det är inte vanligt.
Flera ex. Subjekt, Tid, Objekt
I Emil äter inte frukost kl. 7.
II Klockan 7 äter han inte frukost.
III Frukost äter han inte kl. 7.
* Kvällens dikt:
SER DU...
Ser du dessa vissna löv,
vissna löv i vinden - så är jag ett visset löv, visset löv i vinden - Döden skall mig fatta I sin gamla kratta - ...Åh, jag är väl ännu röd, ännu röd om kinden - fast jag är ett visset löv, visset löv i vinden.
Nils Ferlin
|
(Första dikten "En döddansares visor" 1930)
* Sveriges poeter: Nils Ferlin
Nils Ferlin är en av Sveriges mest kända poeter. Han föddes 1898 i Karlstad
och under sin uppväxt fick han förmånen att gå i finare skolorna. När han var
tio år flyttade familjen till Filipstad eftersom hans far fick ett jobb där.
Nils var en begåvad elev och populär bland sina kamrater. Han visste inte vad
han ville göra när han hade slutat skolan utan hade en rad olika jobb. 1915
flyttade han från Filipstad till Stockholm och där utbildade han sig först inom
sjöfart. Han fick sedan arbete på en båt men det trivdes han inte med. Då sökte
han istället till en teaterskola, eftersom han hade talang som underhållare.
Under 1920-talet arbetade han som skådespelare och skrev under den tiden även
en del sångtexter. I slutet av 20-talet började han även att skriva dikter och 1930
gavs hans första diktsamling ut. Åtta år senare träffade han sin blivande fru
Henny Lönnqvist och 1945 gifte de sig.
Nils Ferlin gav under åren ut flera diktsamlingar och den sista kom ut 1957 och
heter Från mitt ekorrhjul. De sista åren av sitt liv tillbringade han på sjukhus
och dog i oktober 1961. Han ligger begravd i Stockholm, på Brommas kyrkogård.
* Så här beskrev Nils Ferlin sig själv år 1930:
Ett ankhuvud satt på ett gärsgårdsstör
och du har mitt porträtt - Vem är jag ? - En man som lever och dör på vanligt sätt: Ett barn som drömmer som andra drömt, ett flarn som glömmer som andra glömt, ett skarn som tömmer som andra tömt besvikelsens bittra vin: Men gör grimaser och grin och skryter och ropar: nej, djävlar, jag ändrade inte en min! NILS FERLIN. |
... på återseende
... Because i'm just a soul whose intentions are good.
https://www.youtube.com/watch?v=DmxZMR98pBY&nohtml5=False Vaya Con Dios
Just a Friend Of Mine
Med aldrig sinande vänlighet
Ðeno
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)