... The Bar
Is
Drinking ...
... Tell Mi That
https://www.youtube.com/watch?v=Iq7XsHAOnqc Kings Of Leon Last Mile Home
Hey vänner ...
KONSTEN ATT SKRIVA:
Beroende på vilken typ av text Du skall skriva, behöver Du göra olika typer av förberedel
ser. Kanske är det en novell Du skall skriva, eller en artikel, en argumenterande text eller
en insändare. Du måste läsa många olika texter av samma text typ och på andra sätt ta reda
på vad som är typiskt för just den texten Du skall skriva.
Du måste också söka information om det Du skall skriva om, om innehållet i texten. Ibland
skall Du skriva helt efter Din egen fantasi, och då måste man hitta inspiration.
Skall Du skriva en sammanfattning behöver Du kontrollera att Du i texten har fått svar på
frågorna:
- Vem eller vilka det handlar om?
- Vad har hänt?
- Var och när hände det?
- Hur gick det till?
- Varför hände det?
Ett bra sätt att planera sin text, är att göra en tankekarta. Där kan Du lätt sortera Dina
idéer utan att Du till en början bestämmer i vilken ordning Du skall skriva saker. När Du
planerar texten bör Du också fundera över vem som skall läsa texten.
När Du sedan skall skriva din text kan det ibland vara svårt att komma igång.
Några tips på hur Du kan börja:
- presentera en person
- gör en miljöbeskrivning
- presentera det problem Du skall skriva om
- ställ en fråga
Det kan också vara svårt att avsluta den text Du skriver. Tips på hur Du avslutar texten:
- gör en sammanfattning
- hitta på något oväntat
- knyt an till början av texten, så att allt hänger ihop
När Du efterarbetar Din text skall Du först själv läsa igenom texten. Du skall bearbeta
innehållet och kontrollera att Du fått med allt Du tycker är viktigt. Finns det en röd tråd, ett
samband, i Din text och har Din text balans? Med balans menas att Du har fördelat innehållet
väl i texten och att den är lika fyllig rätt igenom. Ett vanligt fel är att ha en fyllig och
innehållsrik text i första hälften och att den sen blir tunnare mot slutet. Det kan bero på att
man tappat inspirationen i slutet av texten och vill bli klar med den.
Om texten är en påhittad berättelse skall Du fundera över om Din text är tillräckligt
beskrivande och fantasifull. Kontrollera också att Du har skrivit på ett begripligt sätt och att
språket är anpassat efter den texttyp Du skriver. Skall Du t. ex. skriva en krönika kan Du
använda ett personligt språk men skriver Du en jobbansökan skall det vara ett formellt språk.
Kontrollera hur Du delat in stycken, arbetat med interpunktion och hur har Du stavat.
* ATT SKRIVA REPORTAGE:
Vad är typiskt för ett reportage? Läs och sammanfatta ett reportage ...
Skriv ett eget reportage ...
Använd olika sambandsord ...
Ett reportage kan man läsa i en tidning. Skillnaden mellan en nyhetsartikel och ett
reportage är att reportage är längre och har mer detaljer. Det skall vara som en berättelse
och läsaren skall kunna uppleva miljön och personerna, gärna med doft, syn och hörsel.
Som en nyhetsartikel skall ett reportage bygga på fakta men skribenten kan här skriva
personligare och lägga in sina egna värderingar. Typiskt för ett reportage är följande:
- en intressant rubrik
- en inledning (ingress) i fet stil som sammanfattar texten
- ofta intervjuer
- mellanrubriker
- bilder och bildtext
- känsla av närvaro genom verb i presens, detaljer och talstreck
- person och miljöbeskrivningar
* Rent praktiskt ...
SKRIVTIPS nr. 1 Ibland vill man skriva till klubbar, organisationer, myndigheter och liknande för att få information eller för att bli medlem.
Välj en av uppgifterna:
Du vill bli medlem i ett politiskt parti. Skriv kort om Dig själv och be att få mer information.
Du vill börja träna. Skriv ett mejl till en idrottsförening. Skriv lite om Dig själv och varför Du vill börja träna med den här klubben. Fantisera gärna.
I: Hälsa och presentera sig IV: Be om information- Hej - Kan Ni skicka information om ...
- Jag heter ... - Jag vore tacksam om Ni kunde ...
- Mitt namn är ...
II: Berätta varför man skriver V: Avsluta
- Jag skriver till Er för ... - Tack på förhand
- Anledningen att jag skriver är ... - Vänligen
- Jag har alltid varit intresserad av ... - Vänliga hälsningar
- Jag är mycket intresserad av .... - Med vänliga hälsningar
- Jag skulle vilja ...
III: Berätta hur man har hittat klubben eller organisationen
- Jag hittade ... på nätet.
- Jag har hört talas om Er genom ... kolleger/kurskamrater
SKRIVTIPS nr. 2
Du får ett brev från en vän som funderar på att flytta till Din stad/kommun och söka jobb. Hon vill nu veta lite mer om hur det är att leva där.
Svara på brevet:
(a) Berätta om vad som är bra och dåligt i Din stad/kommun, t.ex. om det är lätt att hitta arbete och bostad.
(b) Börja och sluta brevet på ett passande sätt.
SKRIVTIPS nr. 3
Skriv och berätta:
(1) Vad brukar Du göra på Din fritid?
(2) Vad gjorde Du på Din fritid i Ditt hemland?
(3) Vilka skillnader finns det mellan Sveriges fritidsintressen och i Ditt hemland?
* "Berika" Din skrivsvenska. Skriv inte krångligt. Dock våga, våga och återigen VÅGA ...
Bild: "Mannen tycktes född med glasögon, ty ingen hade sett hans blickar, troligen därför
att de onaturligt stora ögonen, två halvlegade ankägg, alltid voro blodspröngda av whisky
och gula av tobak och raseri."
En mening innehåller flera predikat till ett och samma subjekt: "Till slut steg han försiktigt
upp, undvek den knarrande golvtiljan två steg från sängkanten, smög fram till fönstret och
drog gardinen åt sidan."
Kontrast: "Det skall rivas ner alltihop! Det skall byggas upp alltihop! Det skall rivas ner och
byggas upp, ner och upp, upp och ner!"
Personifikation: "Björkarna borta i hagen, svepande sin lövskrud kring sig, tätare för
var dag."
3 - tal adjektiv: "Och jag ligger om i natten i min säng, där järnslåarna skära mig djupt i
ryggen, utan att kunna sova, sjuk, uttmattad, söndersliten.
3 - tal substantiv: "Inte så mycket en kund som en lyssnare, bevittnare, utfyllare."
3 - tal verb: "Runt omkring mig hör jag det bråkas, rivas ner, byggas upp."
.....
Vidare, tänk supermycket på tempusharmoni, försök att använda passiv formen. Tänk hur
Du använder partikelverb. Det är ett svårt område även för en som är född
svensk.
Tempusharmoni: Före referenspunkt Referenspunkt Efter referenspunkt
→ NU-TEMPUS Presens perfekt → Presens → Presens futurum
har talat talar ska tala, kommer att tala
presens + tid t.ex. talar (imorgon)
→ DÅ-TEMPUS Preteritum perfekt→ Preteritum → Preteritum futurum hade talat talade skulle tala
- Tempus beror på vilken referenspunkt man har: NU eller DÅ.
- I NU ör presens huvudtempus...
- I DÅ är preteritum huvudtempus...
- Normalt blandar vi inte NU-tempus och DÅ tempus i samma fras...
- Man kan/får inte säga:
* Verb: S - passiv: T.ex.
(a) Ett japanskt företag presenterade idén till ett rymdhotell.
Idén till ett rymdhotell presenterades av ett japanskt företag.
(b) Man äter semlor under fastan.
Semlor äts under fastan.
* Verb med -S: T. ex.
(a) Bilen stals i går kväll.
(b) De två börjar slåss. (= De slår varandra)
(c) ...att hon inte minns något av händelsen.
OBS! En del verb som beskriver en aktiv handling (bita, lutra, retas, slå) kan med -s bli
intransitiva.
PARTIKELVERB Partikelverb är vanliga i det svenska språket. Ibland blandar vi ihop partiklarna med prepositioner. Det är inte alltid lätt.
Dock ....Champions never complain, they are too busy getting better.
Många av partiklarna har samma form som prepositioner, t.ex. på, med om eller adverb, t. ex. ut, in
upp, ned. Viktigt att säga är att de är alltid betonade, medan prepositionerna oftast är obetonade.
Pröva att läsa följande text: Pelle höll mycket av Lisa, men han måste hålla efter henne. De ville
hålla ihop, och därför höll han ofta med henne. Men när de hållit på att gräla i två år, bestämde de att hålla upp ett tag. De var annars inte säkra att hålla ut.
Ibland har både verb och partikel kvar sin betydelse, t. ex. gå in, men ofta har partikeln till uppgift att ändra något på tidsförhållandena eller att ange att aktiviteten fortsätter eller når fram till ett resultat, t.ex. kämpa på och gå av.
Vad betyder partiklarna i följande exempel?
1. Brinna upp 2. Låsa ut 3. Skratta till 4.Börja om 5. Kämpa på
Torka upp Fråga ut Blinka till Klä om(sig) Arbeta på
Äta upp. Tänka ut Hoppa till Tänka om Cykla på
Upp och ut markerar att aktiviteten når fram till ett resultat, till gör aktiviteten kortvarig, om anger förändring och på betyder här fortsätta.
* att förstärka ett intryck och förbättra skrivandet.
T.ex. Jag ligger i min säng utan att kunna sova, sjuk, utmattad, söndersliten.
eller ...
Grova, brutala typer ... svartmuskiga, tvetydiga individer ... underliga, misstänkta figurer
som ....
Avslutningsvis får Du några förslag på skrivuppgifter...
Skrivuppgifter: - Skriv ett brev till Din kompis och berätta om området Du bor i.
- Du skall flytta och kan inte komma till skolan, skriv ett meddelande
och informera Din lärare.
- Din dotter är sjuk och Du måste vabba. Skriv ett SMS och informera
Din arbetskompis.
- Skriv ett meddelande till Din kompis och fråga om hon vill följa med på bio.
- Skriv ett brev till en vän och berätta om en viktig dag i Ditt liv.
- Skriv ett mail till Din hyresvärd och felanmäl Din spis.
- Berätta/skriv om en resa Du har gjort.
- Skriv ett brev och gratulera en vän som just gift sig.
- Skriv en annons.
- Skriv ett personligt brev för att söka ett jobb.
- Skriv en personlig presentation. (Vad heter Du? Hur gammal är Du?
Från vilket land kommer Du? Vilka språk Du talar? Hur länge har Du bott i
Sverige? Var bor Du? Om Du är gift, sambo eller singel? Om Du har barn?
Om ja, hur gamla är Dina barn? Vad tycker Du om att göra på fritiden?
Vad Du arbetade med i Ditt hemland? Vad vill Du arbeta med i Sverige?
... på återseende
... Because i'm just a soul whose intentions are good
Med aldrig sinande vänlighet
Đeno
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar