Judge not, before you judge yourself ...
https://www.youtube.com/watch?v=vLDYEHqZdqk Red Room
... Prayin`To The Good
My Soul To Keep
Lite om adverb ...
Må väl. Må glädjen lysa Er
Vad är satsdelen ADVERBIAL?
"Adverbial" är en satsdel som beskriver omständigheterna kring handlingen eller tillståndet.
Vi använder adverbial för att kommunicera viktiga saker - omständigheter - som har att göra med handlingen eller tillståndet.
Adverbial som består av en partikel (preposition) plus ett huvudord (substantiv) kallas även prepositionsadverbial.
De solade, dansade och åt på stranden.
Vi skall börja med att dela adverb i fyra olika grupper
- FRÅGANDE ADVERBNär? Var? Vart? Varifrån? Hur? Vraför?När? = vid vilken tidpunkt?
- När börjar Du skolan? - Klockan 17.15.
- När kom Du till Sverige? - Förra året.
Var? = på vilken plats?
- Var bor Du? - I Stockholm.
- Var skall Du äta middag idag? - På en restaurang.
Vart? = till vilken plats?
- Vart går Du på morgonen? - Till skolan.
- Vart går den här bussen? - Till Hötorget.
Varifrån? = från vilken plats?
- Varifrån kommer Du? - Från Bosnien.
- Varifrån kommer den här osten? - Från Frankrike.
Hur? = på vilket sätt?
- Hur mår Dina Barn? - Bra.
- Hur smakade tårtan? - Den var god.
Varför? = av vilken anledning?
- Varför har Du regnjacka på Dig? - Det regnar ute.
- Varför sover Du så mycket? - Jag är trött.
- TIDSADVERBTidsadverb är ord som svarar på frågan NÄR?Nu, Idag, Igår, I morgon, I år, I fjolNågra till exempel på tidsadverbial…ännu, än alltidfortfarande oftaredan iblandlänge sällangenast aldrigförstsistDåtid Nutid FramtidDå nu sedanIgår idag i morgonI förrgår i övermorgonI morseI fjol i år nästa årNyss snart, straxI vårasI Julas
- RUMSADVERB
Rumsdaverb är ord som svarar på frågorna VAR? VART? VARIFRÅN?
Här – hit, Där – dit, Hem – hemma
Vart? Var? Varifrån?
Till vilken plats? På vilken plats? Från vilken plats?
Ut ute utifrån
Hit här härifrån
Dit där därifrån
Upp uppe uppifrån
Ner nere nerifrån
Lennarts fru kommer Lennart är hemma Lennarts fru går
hem kl. 17. och passar barnen. hemifrån kl. åtta
på morgonen.
Bort borta bort
ifrån
ifrån
Fram framme fram
ifrån
ifrån
- SATSADVERBSatsadverbial är ord som bestämmer hela satsen, inte något speciellt ord.Inte, Knappast, Nog, Väl, Ju, Tyvärr, Gärna, Kanske, MöjligenPlacering av satsadverb:
- I huvudsats efter gruppen subjektet – första verbetS – V1InteV1 - SNågra exempel:Eva ställer blommorna i fönstret.Hon ställer inte blommorna på bordet.Ställer Eva blommorna i fönstret?Ställer hon inte bommorna på bordet?Eva skall ställa blommorna i fönstret.Hon skall inte ställa blommorna på bordet.Skall Eva ställa blommorna i fönstret.Skall hon inte ställa blommorna på bordet?I bisats mellan subjektet och första verbet
- S – INTE – V1Några exempel:Jag säger att Eva inte ställer blommorna på bordet.Jag undrar om Eva inte ställer blommorna på bordet.Jag säger att Eva inte skall ställa blommorna på bordet.Jag undrar om Eva inte skall ställa blommorna på bordet.Övningar: Adverbial I http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb03adv01&name=Adverb&chapter=Kapitel 3&bookimg=RivstartB1B2[1]
Adverbial II http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb06adv01&name=Adverb:#hem# eller #hemma#&chapter=Kapitel 6&bookimg=RivstartB1B2[1]
Satsadverb JU http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb10adv01&name=Satsadverb:#ju#&chapter=Kapitel 10&bookimg=RivstartB1B2[1]
Nog, Väl, Ju http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb12adv01&name=Satsadverb:#nog#, #väl, #ju#&chapter=Kapitel 12&bookimg=RivstartB1B2[1]
KONJUNKTIONELLA ADVERB
Konjunktionella adverb fungerar som kopplingsord mellan meningar och satser precis som konjunktionerna. Dessa adverb kan stå på adverbialets och/eller på satsadverbialets plats. Ofta har man både en konjunktion och ett konjunktionellt adverb.
T. ex. Den här gången har inte börjat bra. jag vaknade för sent i morse, och dessutom
upptäckte jag att vi hade haft inbrott under natten.
- Varsågoda! Middagen är klar!
- Tack, men jag tror att jag står över. Jag är mätt, för jag har
nämligen varit hos farmor, och hon bjöd på en massa mat som vanligt.
också, även dessutom - uttrycker ett tillägg
inte ... heller - är motsats till också
förresten - uttrycker ett tillägg när man plötsligt kommer
att tänka på något annat än det man just
talar/talade om
Några exempel:
- Boken är spännande. Den är också (även, dessutom) lärorik.
- Den är lärorik också. Dessutom är den lärorik.
- Boken är spännande, och den är lärorik.
Ju - uttrycker en förklaring (både talaren och
lyssnaren vet eller bör veta)
nämligen - uttrycker en förklaring (bara talaren vet)
Obs! Ju och nämligen kan bara placeras på satsadverbialets plats.
Några exempel:
- Det tar inte så lång tid mellan Stockholm och Malmö. Det finns ju
goda förbindelser mellan de städerna
- Det tar inte så lång tid mellan Stockholm och Malmö, för det finns
goda förbindelser mellan de städerna.
- Det tar inte så lång tid mellan Stockholm och Malmö därför att
(eftersom) det finns goda förbindelser mellan de städerna.
- Pelle är hemma från jobbet. Han är nämligen inte frisk.
- Pelle är hemma från jobbet, för han är inte frisk.
- Pelle är hemma från jobbet därför att (eftersom) han inte är frisk.
emellertid, dock, ändå,
i alla fall, däremot, tvärtom - uttrycker motsats
egentligen - uttrycker ett tillrättaläggande, en korrigering
åtminstone - uttrycker en inskränkning, en modifikation
Några exempel:
- Erik är reumatiker. Han arbetar emellertid (dock, ändå, i alla fall)
som vanligt.
- Emellertid (dock, ändå, i alla fall) arbetar han som vanligt.
- Han arbetar som vanligt ändå (i alla fall).
- Jag är inte så förtjust i opera. Jag tycker däremot mycket om
operett.
- Däremot tycker jag mycket om operett. Jag tycker mycket om
operett däremot.
- Jag är inte så förtjust i opera, men jag tycker om operett.
- Persson är inte rik. Han är tvärtom fattig.
- Tvärtom är han fattig.
- Bosse jobbar som kock. Han är egentligen bagare.
- Egentligen är han bagare.
- Han är bagare egentligen.
- Det här mattetalet är för svårt för mig. Asch, Du kan väl åtminstone
försöka läsa det?
alltså, följaktigen - uttrycker följd, slutsats
därför - uttrycker följd
tydligen - uttrycker en tänkbar slutsats
Några exempel:
- Planet från Tokyo har inte fått landningstillstånd. Det blir alltså
(följaktigen försenat.
- Alltså (följaktigen) blir det försenat.
- Eva är sjuk. Därför är hon hemma från skolan.
- Per svarar inte. Han har tydligen inte kommit hem ännu.
- Tydligen har han inte kommit hem ännu.
* Satsadverb Satsadverb står som bestämning till en hel sats.
Exempel på satsadverb: inte, icke, ej knappast, knappt verkligen
nog, kanske, kanhända, möjligen tyvärr
förmodligen, troligen, antagligen faktiskt
väl naturligtvis, givetvis,
förstås
bara, enbart, endast gärna (-hellre -helst)
också, även, dessutom, inte heller ju, nämligen
emellertid, dock, ändå, i alla fall alltså, följaktigen, därför
däremot, tvärtom tydligen
egentligen, åtminstone
Några exempel:
Cyklar får ej ställas framför porten.
Det blir nog vackert väder i morgon.
Du kan väl stänga fönstret? Jag fryser.
Jag drycker gärna te, men jag skulle hellre vilja ha en kopp kaffe. Helst skulle jag
vilja ha ett glas iskallt vatten.
Jag förstår naturligtvis allt vad Du säger.
Jag kan inte komma till skolan imorgon men jag kan ju plugga hemma istället.
Han är förhoppningsvis frisk till helgen.
VÄL, NOG, JU
Jag har vunnit på lotto! - Då är Du väl glad?
- Då är Du glad, va`?
Väl är ett satsadverb och är alltid obetonat. Väl använder man för att göra ett
påstående till en retorisk fråga (talaren tror att hon eller han vet svaret! I talspråk
är va` i slutet på frasen synonymt till väl.
Du kommer väl på festen?! Det blir tråkigt utan Dig.
Väl kan också användas för att talaren vill visa att hon eller han hoppas på något.
...
Nog är satsadverb och alltid obetonat. Nog betyder troligen (synonymer är troligtvis,
förmodligen, antagligen).
Kan jag få lite mer godis? Nej, nu är det nog, Du får inget mer godis idag.
...
Ju utrycker en förklaring (både talaren och lyssnaren vet eller bör veta.
Ex. 1: Det tar inte så lång tid mellan Stockholm och Malmö. Det finns Ju goda förbindelser
mellan de städerna
Ex. 2: Det tar inte så lång tid mellan Stockholm och Malmö, för det finns goda förbindelser
mellan de städerna.
Ex. 3: Det tar inte så lång tid mellan Stockholm och Malmö därför att det finns goda förbindelser
mellan de städerna.
...
NÅGRA ÖVNINGAR:
(a) Satsadverbial JU
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb10adv01&name=Satsadverb:#ju#&chapter=Kapitel 10&bookimg=RivstartB1B2[1]
(b) Nog, Väl och Ju
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb12adv01&name=Satsadverb:#nog#, #väl, #ju#&chapter=Kapitel 12&bookimg=RivstartB1B2[1]
just because i'm the soul whos intentions ar good
...på återseende
Metro Boomin Ghostface Killers
Med aldrig sinande vänlighet
Ðeno
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar