... Ain`t runnin from
Myself No More ...
... If I Lose Myself,
I Lose It All ...
... I Got that Fire In My Soul
... I´m Runnin Still
https://www.youtube.com/watch?v=2HIQHpg5Gjs Me, MySelf & I
Hej på Er
Här kommer kvällens lektion.
Må väl, var Ni än är.
Innehåll: C3 15/9
* Tempussystemet: Genomgång och övningar
* Om Du öppnar länken nedan kommer Du att hitta blogginlägg från 27/4
Temptation ... Cry Me a River
http://solnasfim3kvall.blogspot.se/2016/04/temptation-cry-me-river.html
* Satsadverb
Satsadverb står som bestämning till en hel sats.
Exempel på satsadverb: inte, icke, ej knappast, knappt verkligen
nog, kanske, kanhända, möjligen tyvärr
förmodligen, troligen, antagligen faktiskt
väl naturligtvis, givetvis,
förstås
bara, enbart, endast gärna (-hellre -helst)
också, även, dessutom, inte heller ju, nämligen
emellertid, dock, ändå, i alla fall alltså, följaktigen, därför
däremot, tvärtom tydligen
egentligen, åtminstone
Några exempel:
Cyklar får ej ställas framför porten.
Det blir nog vackert väder i morgon.
Du kan väl stänga fönstret? Jag fryser.
Jag drycker gärna te, men jag skulle hellre vilja ha en kopp kaffe. Helst skulle jag
vilja ha ett glas iskallt vatten.
Jag förstår naturligtvis allt vad Du säger.
Jag kan inte komma till skolan imorgon men jag kan ju plugga hemma istället.
Han är förhoppningsvis frisk till helgen.
VÄL, NOG, JU
Jag har vunnit på lotto! - Då är Du väl glad?
- Då är Du glad, va`?
Väl är ett satsadverb och är alltid obetonat. Väl använder man för att göra ett påstående
till en retorisk fråga (talaren tror att hon eller han vet svaret! I talspråk är va` i slutet på
frasen synonymt till väl.
Du kommer väl på festen?! Det blir tråkigt utan Dig.
Väl kan också användas för att talaren vill visa att hon eller han hoppas på något.
Nog är satsadverb och alltid obetonat. Nog betyder troligen (synonymer är troligtvis,
förmodligen, antagligen).
Kan jag få lite mer godis? Nej, nu är det nog, Du får inget mer godis idag.
Ju utrycker en förklaring (både talaren och lyssnaren vet eller bör veta.
Ex. 1: Det tar inte så lång tid mellan Stockholm och Malmö. Det finns Ju goda förbindelser
mellan de städerna
Ex. 2: Det tar inte så lång tid mellan Stockholm och Malmö, för det finns goda förbindelser
mellan de städerna.
Ex. 3: Det tar inte så lång tid mellan Stockholm och Malmö därför att det finns goda förbindelser
mellan de städerna.
Några övningar:
(a) Satsadverbial JU
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb10adv01&name=Satsadverb:#ju#&chapter=Kapitel 10&bookimg=RivstartB1B2[1]
(b) Nog, Väl och Ju
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb12adv01&name=Satsadverb:#nog#, #väl, #ju#&chapter=Kapitel 12&bookimg=RivstartB1B2[1]
* Tempusharmoni
En övning: PLEASE. DO IT.
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb17verb01&name=Verb: tempusharmoni&chapter=Kapitel 17&bookimg=RivstartB1B2[1]
Före referenspunkt Referenspunkt Efter referenspunkt
→ NU-TEMPUS Presens perfekt → Presens → Presens futurum
har talat talar ska tala, kommer att tala
presens + tid t.ex. talar (imorgon)
→ DÅ-TEMPUS Preteritum perfekt→ Preteritum → Preteritum futurum
hade talat talade skulle tala
- Tempus beror på vilken referenspunkt man har: NU eller DÅ.
- I NU ör presens huvudtempus...
- I DÅ är preteritum huvudtempus...
- Normalt blandar vi inte NU-tempus och DÅ tempus i samma fras...
- Man kan/får inte säga:
* Dåtid - nutid - framtid
Tidsadverb är ord som berättar något om tiden och svarar på frågorna: När? Hur ofta? Hur
länge?
Dåtid: igår, i förrgår, i morse, igår morse, förra veckan, förra året,
för tre år sedan, i söndags, i somras, i julas.
Nutid: Idag, nu, den här veckan, i år.
Framtid: I övermorgon, i morgon bitti, i kväll, i morgon bitti, nästa vecka,
nästa år, om tre år, på söndag, i sommar, i jul.
... på återseende
https://www.youtube.com/watch?v=eJSik6ejkr0 Naughty Boy & Beyoncè Runnin
Med aldrig sinande vänlighet
Ðeno
