... du what you want
tonight ...
... it`s alright
https://www.youtube.com/watch?v=m97RhpSkJ_I Ramz Barking
Hey vänner
Hälsar är kort, dock varmt ... helhjärtat
Må väl. Må glädjen lysa Er
I Solna 11/1 C3 & D3 tillsammans Innehåll:
* En ny text: "Svenskar rädda för närkontakt" av Ingrid Persson
Om vi frågar en grupp svenskar vad som är typiskt svenskt så får vi enbart negativa svar: Vi är
tråkiga, svåråtkomliga, byråkratiska. Om vi istället frågar en grupp amerikaner blir svaren
positiva: Vi har demokrati, vi är positiva, generösa.
Hur kan det komma sig? Har vi svenskar så dålig självkänsla? Eller är vi tråkiga?
- Nej säger Gillis Herlitz, antropolog och etnolog i Uppsala. Men vi är väldigt dåligt medvetna
om vår egen kultur. Med kultur menar han då inte knätofs och Evert Taube.
- Så var det förr, säger Gillis Herlitz, men i dag står begreppet kultur för den världsbild vi
skapat oss, i vårt kollektiva medvetande: Regler som godtagits av en större grupp och som vi
bär inom oss utan att reflektera över.
Alla jordens människor har några få grundläggande behov gemensamt. ... ... ...
...
Vår svenska kultur är individorienterad. Vi värdesätter individuell självständighet, personligt
initiativ, dynamik och förändringar. Vi byter bostadsort, bil, arbete, till och med partner. I vissa
andra kulturer är individen underordnad det kollektiva, exempelvis på den afrikanska lands-
bygden.
Självdisciplin
Och visst finns det sådant som är typiskt svenskt! Vi passar tider, vi är hederliga och ärliga,
vi har självdisciplin och vi värnar om svaga människor och djur. Vårt intresse för djur och
natur har många andra länder svårt att förstå. Arbetet ät viktigt för oss och gör arbetslöshet
till ett svårt socialt trauma. Vi skiljer strikt mellan arbete och fritid och rekryterar inte våra
vänner på arbetsplatsen, vilket gör att våra utländska arbetskamrater känner sig väldigt
ensamma.
- Vi måste bli medvetna om vår egen kultur, fortsätter Herlitz. Det kanske låter paradoxalt,
men om vi blir svenskare, lite mer medvetna om vad som är svenskt, så blir det också lättare
för oss att acceptera andras beteenden. Vi blir säkrare och det är ett bra sätt att undvika
rasfientlighet. Titta på mobbning! De som mobbar är osäkra, de som behöver hävda sig!
När samma beteende står för olika saker uppstår kollisioner. Arbetsförmedlare eller
socialtjänsten visar, vad vi tycker, normal svensk vänlighet och många av våra invandrare
uppfattar vänligheten så att här är en riktig kompis, en person som kommer att hjälpa just
mig. Och nästa gång han ringer så inleder han samtalet med: "Hur mår Di i dag?" ... och
den svenske tjänstemannen, mån om sin integritet, blir förnärmad eller åtminstone
konfunderad.
Eller när invandraren ställer sig mindre än 60 centimeter från den svensk han talar med.
Gränsen för svenskar är nämligen mellan 60 och 80 centimeter. Den som placerar sig
närmare har bara en speciell avsikt: "Jag är attraherad av Dig", till exempel. Svensken
drar sig bakåt och invandraren flyttar över.
...
Har Du tänkt på hur vi placerar oss på restaurangen? Svenskar sätter sig mitt emot
varandra, latinamerikaner vid sidan om varandra och människor från anglosaxiska länder
sätter sig i vinkel, en på långsidan och en på kortsidan.
- Det är viktigt att vi inte försöker anpassa oss till de olika kulturer vi möter, att vi inte tar
på oss olika lösnäsor för varje besökare vi får. Då är vi inte ärliga, och det blir aldrig bra.
Vårt kulturbeteende sitter som berg. Ju centralare värden beteendet representerar, desto
svårare är det att ändra. Det är helt enkelt en del av vår identitet.
från Dagens Nyheter 29/10 ´89
Diskutera:
(a) Visst finns det sådant i kulturen som är typiskt svenskt. Ge exempel på någon kulturell
företeelse som Du tycker verkar vara typiskt svensk, respektive typiskt för Ditt hemland.
Vilka grupper i ett samhälle kan ha olika tänkesätt och värderingar.?
(b) De som mobbar och som är rasister är de som är osäkra och behöver hävda sig, påstår
Herlitz. Diskutera! Vad tycker Du?
* Nyhets - sidan, vecka 2.
Vi läser den på egen hand och tillsammans.
* Nyhets - sidan, vecka 2.
Vi lyssnar ...
Öppnar Du länken nedan kan Du repetera uppgiften.
https://www.youtube.com/watch?v=Rmg6cZ3NMmQ&feature=youtu.be
* Frasbetoning - ordgrupper
Ord som bildar en helhet, en fras, har oftast bara en betoning. I normalfallet är det bara det
sista ordet i frasen som betonas.
Exempel: Sven Svensson, Gamla stan, ett kilo äpplen, några droppar vatten, arbeta som lärare
* Supradentaler
I svenskan smälter ibland två ljud samman och låter som en enhet. R-ljudet påverkar
konsonanterna T, D, L, N, S så att de uttalas på samma plats i munnen som R och det låter
som ett ljud:
mos - mors ban - barn bod - bord
fat - fart kal - Karl
En sammanställning av ljud kan också ske i gränsen mellan ord. Jämför följande satser:
- Hur mår du? Jag mår fint.
- Gör ni det också? Ja, det gör vi.
* Substantiv. Vi fortsätter
... because i'm just a soul whose intentions are good
... på återseende
https://www.youtube.com/watch?v=2WA5O-MF6vs Years & Years Take Shelter
Med aldrig sinande vänlighet
Ðeno
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar