lördag 11 november 2017
Blues For My Cookie
... I must
... Back Down South
https://www.youtube.com/watch?v=WH9bWFPRKDE Lightnin` Hopkins Blues For My Cookie
OM ANVÄNDNINGEN AV OBESTÄMD OCH BESTÄMD FORM
Substantiv är ord som är namn på personer, grupper, platser, naturföreteelser, djur, växter, saker, ämnen, tillstånd, känslor och aktiviteter. Bestämd och obestämd form är former hos substantivet, där det beskriver om någon eller något är bestämt eller obestämt.
Om du använder bestämd form, så vill du beskriva en speciell sak:
Bilen på gatan vill jag ha.
Använder du obestämd form tänker du inte på någon speciell sak:
En bil hade varit bra att ha.
Den obestämda formen använder man:
- Om något som är nytt, något som man inte har talat om tidigare. Lyssnaren vet inte exakt vilken
person eller sak som avses.
Den obestämda formen använder man:
- Om något som är nytt, något som man inte har talat om tidigare. Lyssnaren vet inte exakt vilken
person eller sak som avses.
Lyssnaren tänker:
T. ex. Vad fick Du på födelsedagen?
- En bok. Vilken bok? (Lyssnaren vet inte det)
Var jobbar Karin?
- På ett sjukhus i London. Vilket sjukhus (Lyssnar vet inte
exakt vilket)
Efter bl.a. följande ord:
en ett många Åsa har en bok, ett block och många pennor.
Någon något några Har Du någon restaurang, något hotell eller
några kaféer att föreslå? undrade mina vänner.
Possessiva pronomen Min yrkesutbildning tog fyra år. Mitt arbete är
intressant och mina arbetskamrater är trevliga.
S - genitiv Vems bok är det här? - Antons.
Katarinas vikariat är slut i morgon.
... ...
Om Du öppnar länken nedan kan Du se en film som handlar om substantiv i bestämd och
obestämd form. Dock lite annorlunda film. PLEASE. DO IT.
http://urskola.se/Produkter/170824-Grammatikbolaget-Vad-ar-substantiv-i-bestamd-och-obestamd-form
* Substantiv bestämd form: plural och singular
Obestämd form plural Bestämd form plural
(1) - or (1) flickor flickorna
(2) - ar (2) bilar bilarna
tidningar tidningarna
pojkar pojkarna
(3) - er (3) saker sakerna
böcker böckerna
stationer stationerna
(4) - n (4) frimärken frimärkena
(5) - 0 (5) hus husen
lärare lärarna
* Substantiv - bestämd form. Den bestämda formen använder man...
(a) När lyssnaren vet vilken person eller sak talaren menar
Lyssnaren tänker:
... Ser Du båten på sjön? Vilken båt? Vilken sjö? Det finns bara en båt
och en sjö, och lyssnaren vet exakt vilken båt
och sjö talaren menar.
... Jag har en lägenhet. Vilken hyra? Hyran för lägenheten.
Hyran är 3000:- i månaden.
... Eva är och tankar bilen. Vilken bil? Evas bil.
Lena har ont i magen. Vilken mage? Lenas mage.
Olle är på jobbet. Vilket jobb? Olles jobb.
... Stäng dörren! Vilken dörr? Den som är öppen.
Hämta kaffet i köket! Vilket kaffe? Det som vi skall dricka.
(b) Efter följande ord: DEN (här, där); DET (här, där); DE (här, där)
Jag skulle vilja ha den här bilen. ( = den och ingen annan)
Vad kostar det brödet? ( = det och inget annat)
Hur mycket kostar de bullarna? ( = de och inga andra)
(c) i bl.a. följande uttryck:
Gå på/till posten, banken, apoteket, biblioteket.
Gå till tandläkeren, doktorn.
Gå till sjukhuset, vårdcentralen, socialen, skolan, kyrkan.
Gå på toaletten.
Några övningar relaterade till inläggets innehåll: SUBSTANTIV. PLEASE. DO IT.
(a) Substantiv: Formerhttp://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb01sub02&name=Substantiv:%20former&chapter=Kapitel%201&bookimg=RivstartB1B2[1]
(b) Substantiv: Regler för plural
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb01sub01&name=Substantiv:%20regler%20f%C3%B6r%20plural&chapter=Kapitel%201&bookimg=RivstartB1B2[1]
(c) Skriv substantivet i plural obestämd form
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb02sub01&name=Substantiv:%20plural&chapter=Kapitel%202&bookimg=RivstartB1B2[1]
(d) Bestämd och obestämd form I
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb03subs01&name=Substantiv:%20best%C3%A4md%20och%20obest%C3%A4md%20form&chapter=Kapitel%203&bookimg=RivstartB1B2[1]
(e) Bestämd och obestämd form II
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb05subst01&name=Substantiv:%20best%C3%A4md%20eller%20obest%C3%A4md%20form&chapter=Kapitel%205&bookimg=RivstartB1B2[1]
(f) Skriv orden i plural obestämd och bestämd form
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb06subst01&name=Substantiv:%20plural&chapter=Kapitel%206&bookimg=RivstartB1B2[1]
(g) Skriv substantivens fyra former I
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb07subs01&name=Substantiv:%20former&chapter=Kapitel%207&bookimg=RivstartB1B2[1]
(h) Skriv substantivens fyra former II
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb08subs01&name=Substantiv&chapter=Kapitel%208&bookimg=RivstartB1B2[1]
(i) Bestämd och obestämd form III
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb10subs01&name=Substantiv:%20best%C3%A4md%20och%20obest%C3%A4md%20form&chapter=Kapitel%2010&bookimg=RivstartB1B2[1]
(j) Skriv substantivets former
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb12subs01&name=Substantiv:%20former&chapter=Kapitel%2012&bookimg=RivstartB1B2[1]
(k) Välj bland substantiven och skriv dem i rätt form
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb13subs01&name=Substantiv:%20former&chapter=Kapitel%2013&bookimg=RivstartB1B2[1]
(l) Bestämt och obestämt form
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb14subst01&name=Substantiv:%20best%C3%A4md%20och%20obest%C3%A4md%20form&chapter=Kapitel%2014&bookimg=RivstartB1B2[1]
(m) Skriv substantivens fyra former III
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb16subs01&name=Substantiv&chapter=Kapitel%2016&bookimg=RivstartB1B2[1]
(n) Skriv substantivens fyra former IV
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb17subs01&name=Substantiv&chapter=Kapitel%2017&bookimg=RivstartB1B2[1]
(o) Skriv substantivens fyra former V
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb18subst01&name=Substantiv:%20former&chapter=Kapitel%2018&bookimg=RivstartB1B2[1]Adjektivet böjs efter det/de substantiv eller pronomen som det beskriver.
Lite om annat ... Adjektivet böjs efter det/de substantiv eller pronomen som det beskriver.
Obestämd form
en - ord ett - ord plural
en stor matta ett stort bord stora mattor
Mattan är stor. Bordet är stort. Mattorna är stora.
Bestämd form
den det de
min mitt mina = possessiva pronomen
Lenas Lenas Lenas = s - genitiv
en - ord ett - ord plural
den stora mattan det stora bordet de stora mattorna
min stora matta mitt stora bord mina stora bord
Lenas stora matta Evas stora bord Pers stora mattor
Ibland vill man inte upprepa ett substantiv. Då står adjektivet ensamt.
- Kalle har en gul cykel, och hans bror har en blå.
- Du kan ta den röda pennan, så tar jag den svarta.
... på återseende
...Because i'm just a soul whose intentions are good
Med aldrig sinande vänlighet
Ðeno
torsdag 9 november 2017
Going Down Slow ... The Blues Has Got Me
... for my South Soul
https://www.youtube.com/watch?v=nX957zH1TJY Pinetorp Perkins Going Down Slow
Hey vänner
Kort hälsning och påminnelse att Ni skriver NP D på måndag. 11.45 bör Ni vara på plats och provet tar ca 5 (fem) timmar. Längre ned hittar Ni kvällens lektion.
... och sedan ber om ursäkt att jag glömt bort att skriva att vi sedan igår har fått två nya SFI lärare som ersätter gamlingen för gott: Gupta och Nick ,tack för stöd i samband med gårdagens lektion. (I skrivande stund (nu) är det fredag). Nick strålande jobb i samband med förklaringar av bisatser. Gupta otroligt starkt jobb i samband med förklaringar av betoningen. Hälsar "gamlingen" som har mycket kraft kvar...
Må väl. Må glädjen lysa Er
I Solna 10/11 C3 & D3 tillsammans Innehåll:
* Bisatser och huvudsatser.
Vi har tittat på två gamla inlägg och plockat fram några exempel:
Om bisaster
http://solnasfim3kvall.blogspot.se/2016/09/ay-vamos-bailando.html
Om huvudsatser
http://solnasfim3kvall.blogspot.se/2016/09/duele-el-corazon.html
So PLEASE ...
* Nyhets - sidan
* Betoningen
Betoningen kan variera beroende på vad talaren anser vara viktigt i sammanhanget. Nedan finner
Ni några exempel. I vilken situation skulle respektive mening passa in?
(a) Henrik säger att det är roligt att klättra i berg. (neutral betoning)
(b) Henrik SÄGER att det är roligt att klättra i berg.
(c) Henrik säger att det ÄR roligt att klättra i berg.
(d) Henrik säger att det är ROLIGT att klättra i berg.
(e) Henrik säger att det är roligt att KLÄTTRA i berg.
(f) Henrik säger att det är roligt att klättra i BERG.
(g) Henrik säger att DET är roligt att klättra i berg.
Läs högt och alla meningar. Fundera och reflektera. Återkom med ev. frågor.
* Betoning på första eller andra stavelsen. Öppna länken nedan och lär Dig mer. PLEASE.
http://pratar.weebly.com/betoning-blandat-foumlrsta-andra.html
* Wangari Maathai, Nobels fredpris 2004 ... Vi läser den (igen) på egen hand och tillsammans.
* Om Du vill lyssna och repetera texten på egen hand öppna länken nedan. PLEASE.
https://www.sanomautbildning.se/upload/Mp3SprakvagenKursD/9.mp3
... på återseende
https://www.youtube.com/watch?v=JDwpwXT0fmw Twelve Bar Blues Band
The Blues Has Got Me
... Because i'm just a soul whose intentions are good
Ðeno
måndag 6 november 2017
Basin Street Blues
... The Band`s there
to meet us
Old Friends There
To Greet Us ...
... Where All
The Proud Meet
... Heaven On Earth
... They Call It
Hiseta Basin Street
https://www.youtube.com/watch?v=M0nMHBFZc_E Dr. John Basin Street Blues
HEY vänner
Det var KUL att träffa Er. Det är alltid kul dock ikväll var det lite extra ... tack!
Längre nedan hittar Ni kvällens lektion som vi saltat lite extra med Era frågor. Det var det som
var extra KUL och hoppas varmt att Ni fortsätter vara aktiva och delaktiga.
Må väl. Må glädjen lysa Er.
I Solna 6/11 C3 & D3 tillsammans Innehåll:
* Gamla uppgifter, en ny genomgång och frågor
* Vad är typiskt för ett reportage?
Läs och sammanfatta ett reportage ...
Skriv ett eget reportage ...
* Vi går igenom gamla blogginlägget ... "Last mile home"
Öppna sidan och läs genom en gång till PLEASE.
http://solnasfim3kvall.blogspot.se/2017/11/last-mile-home.html
* Uttal övningar
* Wangari Maathai, Nobels fredpris 2004 ...
Vi läser den på egen hand och tillsammans.
* Om Du vill lyssna och repetera texten på egen hand öppna länken nedan. PLEASE.
https://www.sanomautbildning.se/upload/Mp3SprakvagenKursD/9.mp3
* Dialog 2x2
* Muntliga redovisningar. Vi fortsätter.
Hitta en låt, lär dig att prata om den. Varför just den? Har låten ett
eller flera budskap? Gammalt eller nytt? Vad är skillnad ? Det går bra med en folklig låt eller
varför inte en dans från Ditt hemland.
Presenteras sedan för klassen.
FORTSÄTTNING följer ...
... på återseende
... Because i'm just a soul whose intentions are good
Ðeno
to meet us
Old Friends There
To Greet Us ...
... Where All
The Proud Meet
... Heaven On Earth
... They Call It
Hiseta Basin Street
https://www.youtube.com/watch?v=M0nMHBFZc_E Dr. John Basin Street Blues
HEY vänner
Det var KUL att träffa Er. Det är alltid kul dock ikväll var det lite extra ... tack!
Längre nedan hittar Ni kvällens lektion som vi saltat lite extra med Era frågor. Det var det som
var extra KUL och hoppas varmt att Ni fortsätter vara aktiva och delaktiga.
Må väl. Må glädjen lysa Er.
I Solna 6/11 C3 & D3 tillsammans Innehåll:
* Gamla uppgifter, en ny genomgång och frågor
* Vad är typiskt för ett reportage?
Läs och sammanfatta ett reportage ...
Skriv ett eget reportage ...
* Vi går igenom gamla blogginlägget ... "Last mile home"
Öppna sidan och läs genom en gång till PLEASE.
http://solnasfim3kvall.blogspot.se/2017/11/last-mile-home.html
* Uttal övningar
* Wangari Maathai, Nobels fredpris 2004 ...
Vi läser den på egen hand och tillsammans.
* Om Du vill lyssna och repetera texten på egen hand öppna länken nedan. PLEASE.
https://www.sanomautbildning.se/upload/Mp3SprakvagenKursD/9.mp3
* Dialog 2x2
* Muntliga redovisningar. Vi fortsätter.
Hitta en låt, lär dig att prata om den. Varför just den? Har låten ett
eller flera budskap? Gammalt eller nytt? Vad är skillnad ? Det går bra med en folklig låt eller
varför inte en dans från Ditt hemland.
Presenteras sedan för klassen.
FORTSÄTTNING följer ...
... på återseende
... Because i'm just a soul whose intentions are good
Ðeno
torsdag 2 november 2017
Mojo Hand ... Help Me
... When I Walk
You Walk With Me
When I Talk
You Talk To Me
blues [blu:ʹz] (troligen förkortning av det engelska uttrycket blue devils ’melankoli’, av blue ’melankolisk’), musiktradition med ursprung i den afroamerikanska kulturen i USA:s sydstater,
i synnerhet Mississippi, Texas, Louisiana och Georgia.
Blues uppstod strax före sekelskiftet 1900, men dess rötter går tillbaka till slaveriets musikformer
(work songs, field hollers) och i förlängningen till afrikansk musik och angloamerikansk
folkmusik.
... Yoy Know Blues came from way down
... South
https://www.youtube.com/watch?v=ripM2IbXWWA Lightnin` Hopkins Mojo Hand
HEY vänner
Korta och varma hälsningar från Solna. Mörkret faller snabbt, jag håller med, dock inga ursäkter.
Vi kör som vanligt.
Måndagen den 6 november kl. 12.00 är NP C och två elever kommer att skriva provet: Raminta och Krzysztof. Därefter kommer NP D 13/11 och då har vi igen några anmälda elever: Varvara, Thomas, Azad, Gupta, Mohsen, Maria Victoria, Lucyana, Gleb, Hördur, Venný och Moman.
Be good ...
Må väl. Må glädjen lysa Er.
I Solna 2/11 C3 & D3 tillsammans Innehåll:
* Ny text: Stor skillnad på utvecklingen inom SFI
Vi läser den på egen hand och tillsammans
* Nyhets - sidan. Vi läser den på egen hand och tillsammans
* Verbens fyra konjugationer (grupper) Grupp 1-3 har svag (regelbunden) böjning. Grupp 4 har
stark eller oregelbunden böjning.
Grupp 1 Grupp 2a 2b Grupp 3
infinitiv måla bygga köra söka tro
imperativ måla! bygg! kör! sök! tro!
presens målar bygger kör söker tror
preteritum målade byggde körde sökte trodde
supinum målat byggt kört sökt trott
perfekt
particip målad byggd körd sökt trodd
målat byggt kört sökt trott
målade byggde körda sökta trodda
presens
particip målande byggande körande sökande troende
Om Du vill så kan Du fördjupa Dig i det vi gjort eller repetera. Öppna länken nedan
och titta på filmen. PLEASE.
https://www.youtube.com/watch?v=sEUqOLoMXwI
* Satsadverb Satsadverb står som bestämning till en hel sats.
Exempel på satsadverb: inte, icke, ej knappast, knappt verkligen
nog, kanske, kanhända, möjligen tyvärr
förmodligen, troligen, antagligen faktiskt
väl naturligtvis, givetvis,
förstås
bara, enbart, endast gärna (-hellre -helst)
också, även, dessutom, inte heller ju, nämligen
emellertid, dock, ändå, i alla fall alltså, följaktigen, därför
däremot, tvärtom tydligen
egentligen, åtminstone
Några exempel:
Cyklar får ej ställas framför porten.
Det blir nog vackert väder i morgon.
Du kan väl stänga fönstret? Jag fryser.
Jag drycker gärna te, men jag skulle hellre vilja ha en kopp kaffe. Helst skulle jag
vilja ha ett glas iskallt vatten.
Jag förstår naturligtvis allt vad Du säger.
Jag kan inte komma till skolan imorgon men jag kan ju plugga hemma istället.
Han är förhoppningsvis frisk till helgen.
VÄL, NOG, JU
Jag har vunnit på lotto! - Då är Du väl glad?
- Då är Du glad, va`?
Väl är ett satsadverb och är alltid obetonat. Väl använder man för att göra ett påstående
till en retorisk fråga (talaren tror att hon eller han vet svaret! I talspråk är va` i slutet på
frasen synonymt till väl.
Du kommer väl på festen?! Det blir tråkigt utan Dig.
Väl kan också användas för att talaren vill visa att hon eller han hoppas på något.
...
Nog är satsadverb och alltid obetonat. Nog betyder troligen (synonymer är troligtvis,
förmodligen, antagligen).
Kan jag få lite mer godis? Nej, nu är det nog, Du får inget mer godis idag.
...
Ju utrycker en förklaring (både talaren och lyssnaren vet eller bör veta.
Ex. 1: Det tar inte så lång tid mellan Stockholm och Malmö. Det finns Ju goda förbindelser
mellan de städerna
Ex. 2: Det tar inte så lång tid mellan Stockholm och Malmö, för det finns goda förbindelser
mellan de städerna.
Ex. 3: Det tar inte så lång tid mellan Stockholm och Malmö därför att det finns goda förbindelser
mellan de städerna.
...
NÅGRA ÖVNINGAR:
(a) Satsadverbial JU
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb10adv01&name=Satsadverb:#ju#&chapter=Kapitel 10&bookimg=RivstartB1B2[1]
(b) Nog, Väl och Ju
http://www4.nok.se/sprakverktyg/nokplayer/nokplayer.html?source=rivb12adv01&name=Satsadverb:#nog#, #väl, #ju#&chapter=Kapitel 12&bookimg=RivstartB1B2[1]
* Uttalsövningar:
A glass - glas; back - bak; dagg - dag; damm - dam; tack - tak ...
Å borr - bår; grått - gråt; kock - kåk; logg - låg; rock - råk ...
O bott - bot; rott - rot; skott - skot; kossa - kosa ...
U buss - bus; brunn - brun; strutt - strut; full - ful; kulla - kula ...
E sedd - sed; ledd - led; fett - fet; vett - vet; hett - het ...
Ä vägg - väg; mätt - mät; ledd - led; fett - fet; vett - vet; hett - het ...
I Bill - bil; fick - fik; sill - sil; spritt - sprit; lilla - lila; slippa - slipa ...
Y nyss - nys; tydd - tyd; syll - syl, rycker - ryker; bytta - byta;
flytta - flyta ...
* Uttal: g+ ... t. ex. Gotland, gåta, gapa ... gick, genom, gärna, gym ...
k+ ... t.ex. kota, kår, kammar ... kivas, kela, källa, kyla ...
sk+ ... t.ex. skopa, skål, skuta ... skida, skela, skämmas, sköld ...
* Betoning: Var ligger betoningen. t. ex:
(1) dag + mat = dagmat
(2) övning + bok = övningsbok
(3) moder + mål = modersmål
(4) samhälle + kunskap = samhällskunskap
(5) arbetsmarknad + utbildning = arbetsmarknadsutbildning
* Uttal: g+ ... t. ex. Gotland, gåta, gapa ... gick, genom, gärna, gym ...
k+ ... t.ex. kota, kår, kammar ... kivas, kela, källa, kyla ...
sk+ ... t.ex. skopa, skål, skuta ... skida, skela, skämmas, sköld ...
* Betoning: Var ligger betoningen. t. ex:
(1) dag + mat = dagmat
(2) övning + bok = övningsbok
(3) moder + mål = modersmål
(4) samhälle + kunskap = samhällskunskap
(5) arbetsmarknad + utbildning = arbetsmarknadsutbildning
... Because i'm just a soul whose intentions are good
Med aldrig sinande vänlighet
Đeno
onsdag 1 november 2017
Last Mile Home
... The Bar
Is
Drinking ...
... Tell Mi That
https://www.youtube.com/watch?v=Iq7XsHAOnqc Kings Of Leon Last Mile Home
Hey vänner ...
KONSTEN ATT SKRIVA:
Beroende på vilken typ av text Du skall skriva, behöver Du göra olika typer av förberedel
ser. Kanske är det en novell Du skall skriva, eller en artikel, en argumenterande text eller
en insändare. Du måste läsa många olika texter av samma text typ och på andra sätt ta reda
på vad som är typiskt för just den texten Du skall skriva.
Du måste också söka information om det Du skall skriva om, om innehållet i texten. Ibland
skall Du skriva helt efter Din egen fantasi, och då måste man hitta inspiration.
Skall Du skriva en sammanfattning behöver Du kontrollera att Du i texten har fått svar på
frågorna:
- Vem eller vilka det handlar om?
- Vad har hänt?
- Var och när hände det?
- Hur gick det till?
- Varför hände det?
Ett bra sätt att planera sin text, är att göra en tankekarta. Där kan Du lätt sortera Dina
idéer utan att Du till en början bestämmer i vilken ordning Du skall skriva saker. När Du
planerar texten bör Du också fundera över vem som skall läsa texten.
När Du sedan skall skriva din text kan det ibland vara svårt att komma igång.
Några tips på hur Du kan börja:
- presentera en person
- gör en miljöbeskrivning
- presentera det problem Du skall skriva om
- ställ en fråga
Det kan också vara svårt att avsluta den text Du skriver. Tips på hur Du avslutar texten:
- gör en sammanfattning
- hitta på något oväntat
- knyt an till början av texten, så att allt hänger ihop
När Du efterarbetar Din text skall Du först själv läsa igenom texten. Du skall bearbeta
innehållet och kontrollera att Du fått med allt Du tycker är viktigt. Finns det en röd tråd, ett
samband, i Din text och har Din text balans? Med balans menas att Du har fördelat innehållet
väl i texten och att den är lika fyllig rätt igenom. Ett vanligt fel är att ha en fyllig och
innehållsrik text i första hälften och att den sen blir tunnare mot slutet. Det kan bero på att
man tappat inspirationen i slutet av texten och vill bli klar med den.
Om texten är en påhittad berättelse skall Du fundera över om Din text är tillräckligt
beskrivande och fantasifull. Kontrollera också att Du har skrivit på ett begripligt sätt och att
språket är anpassat efter den texttyp Du skriver. Skall Du t. ex. skriva en krönika kan Du
använda ett personligt språk men skriver Du en jobbansökan skall det vara ett formellt språk.
Kontrollera hur Du delat in stycken, arbetat med interpunktion och hur har Du stavat.
* ATT SKRIVA REPORTAGE:
Vad är typiskt för ett reportage? Läs och sammanfatta ett reportage ...
Skriv ett eget reportage ...
Använd olika sambandsord ...
Ett reportage kan man läsa i en tidning. Skillnaden mellan en nyhetsartikel och ett
reportage är att reportage är längre och har mer detaljer. Det skall vara som en berättelse
och läsaren skall kunna uppleva miljön och personerna, gärna med doft, syn och hörsel.
Som en nyhetsartikel skall ett reportage bygga på fakta men skribenten kan här skriva
personligare och lägga in sina egna värderingar. Typiskt för ett reportage är följande:
- en intressant rubrik
- en inledning (ingress) i fet stil som sammanfattar texten
- ofta intervjuer
- mellanrubriker
- bilder och bildtext
- känsla av närvaro genom verb i presens, detaljer och talstreck
- person och miljöbeskrivningar
* Rent praktiskt ...
SKRIVTIPS nr. 1 Ibland vill man skriva till klubbar, organisationer, myndigheter och liknande för att få information eller för att bli medlem.
Välj en av uppgifterna:
Du vill bli medlem i ett politiskt parti. Skriv kort om Dig själv och be att få mer information.
Du vill börja träna. Skriv ett mejl till en idrottsförening. Skriv lite om Dig själv och varför Du vill börja träna med den här klubben. Fantisera gärna.
I: Hälsa och presentera sig IV: Be om information- Hej - Kan Ni skicka information om ...
- Jag heter ... - Jag vore tacksam om Ni kunde ...
- Mitt namn är ...
II: Berätta varför man skriver V: Avsluta
- Jag skriver till Er för ... - Tack på förhand
- Anledningen att jag skriver är ... - Vänligen
- Jag har alltid varit intresserad av ... - Vänliga hälsningar
- Jag är mycket intresserad av .... - Med vänliga hälsningar
- Jag skulle vilja ...
III: Berätta hur man har hittat klubben eller organisationen
- Jag hittade ... på nätet.
- Jag har hört talas om Er genom ... kolleger/kurskamrater
SKRIVTIPS nr. 2
Du får ett brev från en vän som funderar på att flytta till Din stad/kommun och söka jobb. Hon vill nu veta lite mer om hur det är att leva där.
Svara på brevet:
(a) Berätta om vad som är bra och dåligt i Din stad/kommun, t.ex. om det är lätt att hitta arbete och bostad.
(b) Börja och sluta brevet på ett passande sätt.
SKRIVTIPS nr. 3
Skriv och berätta:
(1) Vad brukar Du göra på Din fritid?
(2) Vad gjorde Du på Din fritid i Ditt hemland?
(3) Vilka skillnader finns det mellan Sveriges fritidsintressen och i Ditt hemland?
* "Berika" Din skrivsvenska. Skriv inte krångligt. Dock våga, våga och återigen VÅGA ...
Bild: "Mannen tycktes född med glasögon, ty ingen hade sett hans blickar, troligen därför
att de onaturligt stora ögonen, två halvlegade ankägg, alltid voro blodspröngda av whisky
och gula av tobak och raseri."
En mening innehåller flera predikat till ett och samma subjekt: "Till slut steg han försiktigt
upp, undvek den knarrande golvtiljan två steg från sängkanten, smög fram till fönstret och
drog gardinen åt sidan."
Kontrast: "Det skall rivas ner alltihop! Det skall byggas upp alltihop! Det skall rivas ner och
byggas upp, ner och upp, upp och ner!"
Personifikation: "Björkarna borta i hagen, svepande sin lövskrud kring sig, tätare för
var dag."
3 - tal adjektiv: "Och jag ligger om i natten i min säng, där järnslåarna skära mig djupt i
ryggen, utan att kunna sova, sjuk, uttmattad, söndersliten.
3 - tal substantiv: "Inte så mycket en kund som en lyssnare, bevittnare, utfyllare."
3 - tal verb: "Runt omkring mig hör jag det bråkas, rivas ner, byggas upp."
.....
Vidare, tänk supermycket på tempusharmoni, försök att använda passiv formen. Tänk hur
Du använder partikelverb. Det är ett svårt område även för en som är född
svensk.
Tempusharmoni: Före referenspunkt Referenspunkt Efter referenspunkt
→ NU-TEMPUS Presens perfekt → Presens → Presens futurum
har talat talar ska tala, kommer att tala
presens + tid t.ex. talar (imorgon)
→ DÅ-TEMPUS Preteritum perfekt→ Preteritum → Preteritum futurum hade talat talade skulle tala
- Tempus beror på vilken referenspunkt man har: NU eller DÅ.
- I NU ör presens huvudtempus...
- I DÅ är preteritum huvudtempus...
- Normalt blandar vi inte NU-tempus och DÅ tempus i samma fras...
- Man kan/får inte säga:
* Verb: S - passiv: T.ex.
(a) Ett japanskt företag presenterade idén till ett rymdhotell.
Idén till ett rymdhotell presenterades av ett japanskt företag.
(b) Man äter semlor under fastan.
Semlor äts under fastan.
* Verb med -S: T. ex.
(a) Bilen stals i går kväll.
(b) De två börjar slåss. (= De slår varandra)
(c) ...att hon inte minns något av händelsen.
OBS! En del verb som beskriver en aktiv handling (bita, lutra, retas, slå) kan med -s bli
intransitiva.
PARTIKELVERB Partikelverb är vanliga i det svenska språket. Ibland blandar vi ihop partiklarna med prepositioner. Det är inte alltid lätt.
Dock ....Champions never complain, they are too busy getting better.
Många av partiklarna har samma form som prepositioner, t.ex. på, med om eller adverb, t. ex. ut, in
upp, ned. Viktigt att säga är att de är alltid betonade, medan prepositionerna oftast är obetonade.
Pröva att läsa följande text: Pelle höll mycket av Lisa, men han måste hålla efter henne. De ville
hålla ihop, och därför höll han ofta med henne. Men när de hållit på att gräla i två år, bestämde de att hålla upp ett tag. De var annars inte säkra att hålla ut.
Ibland har både verb och partikel kvar sin betydelse, t. ex. gå in, men ofta har partikeln till uppgift att ändra något på tidsförhållandena eller att ange att aktiviteten fortsätter eller når fram till ett resultat, t.ex. kämpa på och gå av.
Vad betyder partiklarna i följande exempel?
1. Brinna upp 2. Låsa ut 3. Skratta till 4.Börja om 5. Kämpa på
Torka upp Fråga ut Blinka till Klä om(sig) Arbeta på
Äta upp. Tänka ut Hoppa till Tänka om Cykla på
Upp och ut markerar att aktiviteten når fram till ett resultat, till gör aktiviteten kortvarig, om anger förändring och på betyder här fortsätta.
* att förstärka ett intryck och förbättra skrivandet.
T.ex. Jag ligger i min säng utan att kunna sova, sjuk, utmattad, söndersliten.
eller ...
Grova, brutala typer ... svartmuskiga, tvetydiga individer ... underliga, misstänkta figurer
som ....
Avslutningsvis får Du några förslag på skrivuppgifter...
Skrivuppgifter: - Skriv ett brev till Din kompis och berätta om området Du bor i.
- Du skall flytta och kan inte komma till skolan, skriv ett meddelande
och informera Din lärare.
- Din dotter är sjuk och Du måste vabba. Skriv ett SMS och informera
Din arbetskompis.
- Skriv ett meddelande till Din kompis och fråga om hon vill följa med på bio.
- Skriv ett brev till en vän och berätta om en viktig dag i Ditt liv.
- Skriv ett mail till Din hyresvärd och felanmäl Din spis.
- Berätta/skriv om en resa Du har gjort.
- Skriv ett brev och gratulera en vän som just gift sig.
- Skriv en annons.
- Skriv ett personligt brev för att söka ett jobb.
- Skriv en personlig presentation. (Vad heter Du? Hur gammal är Du?
Från vilket land kommer Du? Vilka språk Du talar? Hur länge har Du bott i
Sverige? Var bor Du? Om Du är gift, sambo eller singel? Om Du har barn?
Om ja, hur gamla är Dina barn? Vad tycker Du om att göra på fritiden?
Vad Du arbetade med i Ditt hemland? Vad vill Du arbeta med i Sverige?
... på återseende
... Because i'm just a soul whose intentions are good
Med aldrig sinande vänlighet
Đeno
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)